Känsloafton – Säg vad som känns. 29 Juni på Moriska Paviljongen


13248503_1013093418780575_408542999289130020_o

               Klicka på bilden för att ta Dig till Facebookevenemanget.

Kort om Samhället, Moriska Paviljongen, musikern Hanutten och andra inspirerande konstnärer bjuder in till en kulturafton på Moriska Paviljongen, med temat psykisk ohälsa. Genom personliga berättelser och kreativt skapande möts vi, lär oss av varandra, och främjar tillsammans psykisk hälsa.

Aftonen innehåller fotografier, musik, poetry slam, serier och annan konst, med rörande innehåll och viktiga budskap.

En paneldiskussion kommer även att äga rum, med fokus på frågan om grundskolan bör införa psykologi, som ett sätt att motverka och lindra psykisk ohälsa. Inbjudna gäster är professorn Farida Rasulzada från Lunds universitet, Anna Norelius och Karin Andén Af Sandeberg från Psyksmart och Hannah Harvigsson från Hanutten. Marielle Sterner från Kort om Samhället är moderator.

Evenemanget pågår från och med klockan 17 och fortlöper fram tills klockan 22. Kom gärna förbi!

Hur vi inkluderar asexuella i samhället

Sex och sexualitet är en viktig del av alla människors liv. Det pågår en massa bra debatter kring hur vi kan inkludera olika läggningar bättre, men asexualitet blir återkommande lämnat utanför. Här har jag samlat några tips till alla som inte är asexuella, om hur man bättre kan behandla och inkludera asexuella.

Mitt första och största tips är att sluta ge oss tips. Skulle du säga till en homosexuell ”men har du testat det här och det här?”. Skulle du tipsa en bisexuell att vara mer heterosexuell? Skulle du säga till en transsexuell att det går över? Förmodligen inte, så sluta tipsa asexuella om hur vi kan byta läggning. Detta är inte en fas, inte ett val. Det är inte heller att leka svårflörtad eller något annat påhitt. Asexuella blir återkommande inte trodda på och det måste förändras.

En annan sak att sluta med är att försöka leta efter anledningar. Vissa verkar exempelvis anta att asexuella har blivit asexuella på grund av sexuella övergrepp eller dylikt. Kort sagt är detta falskt, av samma anledning som att folk inte är heterosexuella för att de blivit sexuellt utnyttjade av andra med samma kön, eller är homosexuella för att de blivit utnyttjade av andra med det motsatta könet.

Det skrivs återkommande artiklar och snackas om hur vi måste bli sexuellt öppna, som en del av en frigörelse. Det hade varit trevligt om folk kan sluta anta att alla är sexuella och inse att man kan vara öppen som person utan att behöva vara sexuell. Alldeles för ofta stöter jag på åsikter om hur ”tråkigt svennig” man är om man inte är sexuellt frigjord. Vi måste börja respektera att vissa inte vill ha sex.

Det pågår en väldigt viktig debatt om hur man kan representera homo/trans/bisexuella i media. Det är framförallt heterosexuella som syns i media, filmer, serier samt böcker, och självklart ska andra läggningar också få följa t.ex. kärlekshistorier som de kan relatera till. När ska asexualitet inkluderas i den debatten? Jag tror att alla kan på rak arm nämna historier som handlar om hetero/trans/homo/bisexuella, exempelvis är Orange is the new black duktiga på att inkludera alla dessa läggningar. Kan någon nämna en kärlekshistoria som handlar om asexuella? (Om ni kan, maila mig! Jag har länge letat).

Alla vet att homo/trans/bisexuella finns. Få har koll på vad asexualitet är, och få tänker på att människor man träffar kanske är asexuella, även om det bor cirka 100 000 asexuella i Sverige. Så som jag har uppfattat det orsakar bristen på kunskap en ond cirkel, där den asexuella gärna undviker att tala om sin läggning för att slippa stela frågor och fördomar. Man undviker ofta en underlig stämning om man bara låtsas vara sexuell, och om man väljer att inte göra det blir man ofta exkluderad i många sociala samtal. Många asexuella känner att de ständigt måste anpassa sig efter en sexuell värld. Tiden är kommen för att detta inte längre ska behöva göras.

Begreppsdefinition
Asexualitet definieras så här av RFSL: ”En person som inte har någon sexlust eller inte önskar inkludera andra i sin sexualitet. Begreppet används olika av olika personer”. Detta innebär vidare att asexuella fortfarande kan bli kära i andra. En variant är demi/gråsexuell vilket innebär att man kan tycka om sex, men det krävs att man har utvecklat en stark känslomässig relation till den andra först.

– Marielle Sterner
Följ oss på Facebook!

Psykologi är ett botemedel mot rasism

IMG_4732Psykologisk kunskap kan hjälpa till att förändra oss själva, och därmed att förändra våra samhällsstrukturer. Kunskap om varför rasism och annan diskriminering uppstår, är en viktig del av lösningen och bör därför läras ut i grundskolan, till unga som fortfarande håller på att bygga upp sin verklighetsuppfattning. Skriv under vår namninsamling Inför psykologi i grundskolan här!

Rasism och diskriminering är strukturella samhällsproblem. Om man vill motarbeta rasism måste man undersöka vart problemen och strukturen faktiskt sitter. Mitt personliga svar på detta är att strukturen sitter i befolkningens hjärnor, och överlever på grund av våran kognition och mentala liv. Detta innebär att man måste ta hänsyn till psykologi, sociologi och liknande vetenskaper för att kunna förändra samhällsstrukturen. Man måste lära sig om sina egna samt andras psykologiska funktioner, som exempelvis förklarar varför man skapar sociala grupper och hierarkier, hur man projicerar över dåliga egenskaper och skapar snedvridna uppfattningar om andra grupper som metod för att lyfta den egna gruppen. Om hur fördomar byggs upp och vidmakthålls. Om begrepp som självuppfyllande profetia. Att lära sig om psykologi redan som ung, hade hjälpt många med tidig förståelse av samhället och att få en djupare självinsikt.

Att lära sig om hur något fungerar är grundläggande för att man ska kunna förändra det. Om man går till terapi för att förändra något hos sig själv, exempelvis för att eliminera en fobi eller lära sig att hantera ångest, så är det viktigt att man lär sig att förstå varför och hur problemen uppstår. Detta gäller naturligtvis inte bara inom psykologin, utan exempelvis är det också svårt bygga om en dator eller att omvandla ett matrecept om man inte har den grundläggande kunskapen som krävs.

Ska samhället bekämpa rasism och annan diskriminering måste befolkningen få rätt verktyg för att förstå varför rasism uppkommer och överlever. Samhällsstrukturer och fördomar överförs av vuxna till barn tidigt, så dessa verktyg måste därför även läras ut i yngre åldrar. Detta är en av flera argument till varför föreningen Kort om Samhället har startat namninsamlingen Inför psykologi i grundskolan. Som man hör i namnet på listan, handlar den om att vädja till regeringen att utreda möjligheten för psykologiundervisning i grundskolan. Skolan lär redan ut biologi; om fysiska sjukdomar, hur vår kropp fungerar och vad man ska tänka på för att sköta om den, och det är dags att vi behandlar vårt inre, mentala liv likadant. Vartenda barn och vuxen individ gynnas av kunskap om sig själv och om hur man kan utvecklas. Dessutom är psykologi inte bara nödvändigt, det är också ett väldigt spännande ämne att lära sig mer om.

Skriv under vår namninsamling Inför psykologi i grundskolan här!

– Marielle Sterner
Följ oss på Facebook!

Låt oss skämmas och vara stolta över det

011

Jag har på flera ställen i media sett Carina Nilsson (S), kommunalråd för socialtjänst, vård och omsorg i Malmö, uttala att det är EU-migranters eget ansvar att ordna med bostad under sin vistelse i Sverige.
Resonemanget är i och för sig förståeligt.
EU-migranterna räknas inte som flyktingar, därför har vi inget tekniskt ansvar (om vi inte börjar dra in mänskliga rättigheter i ekvationen) att ordna med boende. Men det är även ett sätt att avsäga sig ett moraliskt ansvar.

Varför räknas dessa EU-migranter förresten inte som flyktingar? De kommer hit för att fly från en ännu värre situation i sitt hemland. Ofta även i desperation för att hjälpa de i sin familj som är kvar. Om situationen hade varit omvänd – om Sverige hade varit som Rumänien och Rumänien som Sverige – så hade de av oss som har det sämst förmodligen gjort samma val. Eftersom valet går att göra. De får vara här i tre månader, även utan jobb och bostad. Det har vi åtagit oss när vi gått med i EU.
EU-migranter gör inget olagligt. Det är inte olagligt att tigga i Sverige.

Den springande punkten är just moraliskt och medmänskligt ansvar. Inte tekniskt ansvar (även om vi skulle kunna argumentera att mänskliga rättigheter ger oss även ett tekniskt ansvar).
Vilket moraliskt ansvar har vi för att det befinner sig människor i vår stad som bor i något som liknar kåkstäder, som lever i en misär som för de flesta svenskar är helt främmande?
Det är där folk resonerar olika.

Vissa hävdar att det moraliska och medmänskliga ansvaret ligger helt på hemlandet.
Med viss rätt. Hemlandet har definitivt ett ansvar. Men vi snackar om länder här som antingen inte kan eller vill hjälpa dessa människor. Att lägga över ett ansvar på någon annan som inte kan axla det är inte acceptabelt.
Vi skall naturligtvis hantera migrantfrågan även internationellt. Vi måste försöka hjälpa hemlandet att hjälpa sina medborgare. Men problemen för EU-migranterna kvarstår tills detta bär frukt.
Och vem tror vi förresten att vi är när vi anklagar migranternas hemländer för att inte ta hand om sina egna? Vi kan ju inte göra det själv. Vi har gott om egna hemlösa som lever på ungefär samma sätt som migranterna.

Och då plötsligt är vi där… nästa besvärjelse för att värja sig mot dåligt samvete: ”Vi måste ta hand om våra egna först.”.
Plötsligt inkluderar vi våra egna hemlösa i samma grupp som vi själva. Något som vi inte har gjort på väldigt länge. För vilka av de som nu helt oväntat förordar kollektivt ansvar för våra hemlösa gjorde någonsin något för dem innan migranterna började pryda våra gator? Vilka gör något nu? Ingen… Man använder nämligen ordet ”vi” väldigt selektivt för att undvika att ta eget ansvar.
När vi säger ”vi” i meningen ”Vi måste ta hand om våra egna först.” så menar vi nämligen staten, kommunen, hjälporganisationer… ja vilka som helst utom oss själva. Det är ju inte vårt personliga ansvar.

Dags för en bekännelse… Jag har inte bjudit in några EU-migranter att bo hos mig. Jag gör i grunden samma sak som alla andra. Jag är också rädd, bekväm och på äkta svenskt maner – främlingsskygg och nästan sjukligt mån om min egna privata sfär.
Skillnaden är att jag inte skyller ifrån mig. När jag går förbi en tiggare och känner att jag inte har råd att lägga några mynt för fjärde gången samma dag så ser jag inte bort. Jag försöker se människan i ögonen, hälsa i alla fall med en nickning och ibland med en klapp på axeln och konfronterar samtidigt mina egna svagheter. Jag får dåligt samvete, och jag försöker inte förklara bort det. Jag är glad för att jag har ett samvete som kan ta sina törnar ibland.

Med detta sagt… vi BORDE skämmas.
Kanske inte i första hand för att vi inte bjuder in migranter att bo hemma hos oss. Mer därför att vi är så väldigt hala när det gäller att ta hand om andra. Att vi istället för att konfrontera vårt obehag när vi ser tiggare på våra gator för vad det är – dåligt samvete – i stället bestämmer oss för att se bort och att hitta på ursäkter varför vi inte behöver hjälpa till. Men det allra värsta… för att vi lägger över skulden för våra egna obehag på andra. Att vi låter obehaget gå över i ilska och främlingsfientlighet.

– Christoffer Göransson
Följ oss på Facebook!

Extremt hyckleri av extremister

Runtom i Europa växer idag nationalismen och högerextremistiska partier, och en av åsikterna de går på val med är att minska antalet flyktingar. Det kan man tycka är absurt i sig, då frågan kan handla om liv eller död för de utsatta, men samtidigt bidrar de nationalistiska partierna, inklusive SD, till att skapa ännu fler flyktingar.

Inför nästa FN-miljömöte ska representanter från hela världen samlas i Paris i december. En av talarna är Anote Tong, president för önationen Kiribati. Tong har och kommer igen att vädja till världens alla makthavare att lägga ned kolindustrin, som enligt Greenpeace står för en tredjedel av alla koldioxidutsläpp. Vädjan grundar sig i en rädsla för att bokstavligt talat drunkna. FN:s klimatpanel har sedan länge vetat om att Kiribati är en av flera önationer som sannolikt kommer att bli obeboeliga om havsnivån stiger, och de är inte ensamma. Marshallöarna och Filippinerna är också i riskzonen, och bara dessa tre öar skulle tillsammans skapa nästan 100 miljoner flyktingar.

SD borde väl rimligtvis ha den bästa miljöpolitiken, om de nu inte vill ha fler flyktingar? Ändå blir SD återkommande underkända i sin miljöpolitik av alla möjliga miljöorganisationer.

– Marielle Sterner
Följ oss på Facebook!

Läs Naturskyddsföreningens rapport här, eller se sammanfattning på bilden under.

fw

Konstnärer sökes

Kort om Samhället planerar för en utställning om hemlöshet och social orättvisa. Tanken är att ställa ut på en mindre biograf i Malmö. Vi planerar fortfarande detaljerna och är upptagna med att få klart vårt material, som består av både film och foto. Tanken är att vara klara våren 2016.

Samtidigt söker vi fler konstnärer som vill vara med och ställa ut! Temat är alltså hemlöshet, fattigdom, social utsatthet och saker som kan följa av det, exempelvis ensamhet. Materialet ska vara barnvänligt.

Är du intresserad? Hör av dig till vår mail, kortomsamhallet@gmail.com, för att dela med dig dina idéer eller för att få mer info!
Vid stort intresse kommer vi att prioritera medlemmar.

11m