Det svenska, nyttiga livet

IMG_4508De allra flesta människor som jag träffar är människor som rakt av står upp för vad jag tycker är det svenska paradigmet: folk ska arbeta, folk ska göra rätt för sig, folk ska gå upp klockan sju på morgonen och gå iväg till sitt arbete. Det är på något vis kärnan i det svenska medborgarskapet: från 30-talet egentligen har arbetet varit kärnan i det som är ”att vara svensk” (Qviström, 2014, s. 50).

Detta citat sades av Tobias Billström, tidigare migrationsminister för moderaterna, till David Qviström i sin reportagebok ”Nyttiga människor”. Egentligen handlar citatet, och boken, om migration, och Billströms poäng är att försöka sortera ut vilka typer av invandrare vi vill ha i Sverige, och vilka som lika gärna kan åka hem igen. Vi vill ha människor som gör rätt för sig, som arbetar, det är definitionen av nyttiga människor. Återkommande i boken beskriver Billström hur arbetet är invandrarnas väg att göra rätt för sig.

Boken är otroligt kraftfull, bara när jag plockar fram den igen för att skriva det här fylls jag av starka känslor. Men den här analysen kommer inte att handla om migration. Det kommer handla om vår syn på arbete. När blev arbetet ”kärnan i det svenska medborgarskapet”?

….

Jag är primärt psykologistudent, och nyligen fick vi en uppgift där vi skulle intervjua en pensionerad för att förstå hur livet är som äldre. Jag tänkte på Tobias Billströms citat när jag genomförde intervjun; jag blev chockad över vilken central plats arbetet fick när han berättade om sig själv. Även när jag frågade honom om hans barn, hans fru, han bröder eller hans vänner återkom han alltid till arbetet. Vad de arbetade med, hur de borde ha gjort annorlunda med deras val av yrke, hur deras yrke hade gjort nytta. Som om definitionen av dem som personer var vilken titel de hade.

….

Som psykologistudent har jag också fått läsa en hel del fallstudier; mer djupgående beskrivningar av en människa eller patient. När jag läste dessa, började jag fundera väldigt mycket över en viss röd tråd jag tycker mig kunna se, speciellt när det gäller beskrivningar av äldre människor. I de flesta fallbeskrivningarna har en man eller en kvinna blivit deprimerade trots att de egentligen inte har haft det så dåligt. I regel har de haft en ”vanlig svensk” uppväxt, och har haft en ”vanlig svensk” familj. Väldigt ofta har något däremot gått fel med jobbet. Generellt har felet för kvinnorna varit att de inte fått lov att jobba tillräckligt mycket, att deras karriärdrömmar inte fick plats eftersom de var tvungna att ta hand om barnen och hemmet. För männen är det ofta tvärtom: de lät jobbet ta för stor plats i livet innan de pensionerade sig, och nu när de inte längre har sitt jobb kvar känner de sig värdelösa, som att de inte betyder något längre när de inte längre kan bidra med sin yrkeskompetens. De är inte längre nyttiga människor, och kvinnorna fick ofta aldrig lov att bli nyttiga människor.

….

Jag har ibland haft svårt att förstå samhällets syn på arbetslösa, och deras syn på sig själva. Att vara arbetslös är självklart tufft om det leder till att man har svårt för att betala hyran, men av någon anledning leder arbetslösheten i sig till sårbarhet för depression, låg självkänsla och andra mentala problem (Jansdotter & Möller, 2013). För mig är det ologiskt, en periods arbetslöshet är ett perfekt tillfälle att äntligen hinna med att gå kurser i måleri, skriva dikter, spendera tid med nära eller göra om sitt hem. Arbetslösa verkar generellt inte alls se det på detta sätt. Exempelvis börjar folk som förlorat jobbet värdera sig själva lägre i jämförelse med andra (Sheeran, Abrams & Orbell, 1995). De får lägre självkänsla, något som i sig ofta leder till stress, känslighet, och ökad sannolikhet till psykiska besvär (Gospic, 2014). Jag undrar om anledningen till varför arbetslösheten i sig leder till negativa känslor är för att man har upphört vara en nyttig människa. Vårt samhälle verkar anse att måla, skapa musik eller att ta hand sina relationer är flum, inget man kan tjäna pengar på.

….

På något sätt var jag förvånad av hur nöjd min intervjuperson är över livet. Jag är förvånad, för att jag fick genom intervjun reda på att hans relationer, till familj och vänner, inte är särskilt bra. Jag fick veta att han inte haft tid till att utveckla några relationer, och inte heller har han haft tid till att ta hand om sig själv ordentligt. Han har gått upp vid fem och kommit hem vid åtta. Han har överträffat Billströms definition av nyttiga människor. Det märks att han är väldigt stolt över sin karriär, något han har skäl till eftersom den har varit väldigt framgångsrik. Även nu när han är pensionerad kallas hans fortfarande in som ”expert” i olika sammanhang, så han är fortfarande nyttig. Så egentligen är det kanske inte så konstigt att han är nöjd.

….

Jag blir ledsen när jag tänker på Tobias Billströms citat om kärnan i det svenska medborgarskapet. Ur mitt perspektiv är kärnan så mycket mer. Samtidigt är jag övertygad om att jag tillhör en annan generation än vad Billström och den äldre mannen jag intervjuade gör. Jag tillhör en generation som tycker att man ska få lov att ta risker; man behöver inte välja den traditionella vägen. Min generation tycker inte att man måste vakna klockan sju och gå hem vid fem för att man ska ha gjort bra ifrån sig. Jag hoppas och tror, att vår nya generation inte definierar termen nyttiga människor efter vilken jobbtitel man har, utan efter hur mycket man hjälper till med att bygga upp samhället. Oavsett om man gör det genom att vara läkare, skanna varor på Ica, om man gör det genom konst, genom ideellt arbete eller att hjälpa någon över gatan.

– Marielle Sterner
Följ oss på Facebook!

REFERENSER

Gospic, K. (2014). Den sociala hjärnan. Finland, Brombergs.

Jansdotter, N., Möller, B. Arbetslös men inte värdelös. Lund, Karavan förlag.

Sheeran, P., Abrams, D., Orbell, S. (1995). Unemployment, self-esteem, and depression: A social comparison theory approach. Basic and applied social psychology, 17(1-2), 65-82.

Qviström, D. (2014). Nyttiga människor – en reportagebok om migranter, gränser och människosyn. Stockholm, Natur och kultur.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s