Psykologin bakom rasism

5

Rasistiska partier och ideologier tar allt större plats i debatten idag. Inte bara växer rasistiska och nazistiska grupper, även antirasistiska grupper låter mycket av deras tid och energi gå till rasisternas åsikter. Exempelvis är debatten om hur man kan hjälpa EU-migranters situation ganska liten, medan debatten om huruvida EU-migranter är luriga kriminella eller ej, utbredd.

Rasismen bygger i huvudsak på två psykologiska processer. Den första är in/out-group tänkande, att man delar upp befolkningen i olika grupper i detta fall beroende på mängden melatonin i huden. Detta kompletteras med negativa stereotyper och fördomar om ut-gruppen.

In/out-group theory
Det är naturligt för människan att dela upp andra och sig själv i in & ut-grupper, naturligt på så sätt att vi alltid gjort det och att det kommer mer eller mindre automatiskt för oss. Traditionellt har familjen varit den viktigaste in-gruppen. Vad som är naturligt är den själva kognitiva processen bakom, som skapar grupperna, men vad grupperna i sig består av speglar snarare kulturen. Exempelvis kan man definiera in och ut grupper efter vilket fotbollslag man hejar på, vilken musik man lyssnar på, vilket universitet man går på, eller, en ganska populär klassificering, vilket land man kommer ifrån. In-gruppen och den sociala identiteten som tillhör, blir en viktig del av ens personliga identitet.

Det är inte ett problem att vi grupperar folk. Det finns inget skadligt med att konstatera att man hejar på MFF medan grannen hejar på HIF. Det finns ingen poäng med att försöka kämpa emot denna kognitiva process. Det som är problemet är när man börjar smutskasta ut-gruppen. Varför gör man det?

Stärker in-gruppen. Att förvandla ut-gruppen till monster gör att man automatiskt blir mer stolt över sin in-grupp som man själv tillhör, och i längden blir man stoltare över sig själv. Man vinner ju på alla sätt om man lyckas få sin egna grupp att vara den bästa; rikedom, partners, status, jobb och annat eftertraktat.
Stärker sitt personliga självförtroende. Studier har visat att människor som fått sitt personliga självförtroende försvagat (genom att få negativ feedback om självet) tenderar att reagera mer fördomsfullt mot andra. Det finns alltså någon sanning bakom stereotypen av Sverigedemokraten som en utstött, osäker person. Känner man sig kass kan man i alla fall hitta på att ens in-grupp (en del av en själv) är bäst.

Kompensation. Människor har två typer av självförtroende; ett personligt och ett grupp-självförtroende. Både är en form av inre mätningsprocess som värderar självet eller gruppen i förhållande till andra (till skillnad från självkänsla, som mer handlar om personliga scheman om självvärde). Att högt värdera sin in-grupp och stärka dess kollektiva självförtroende kan vara en taktik för att kompensera för lågt personligt självförtroende.

Det blir personligt. Detta kan ske åt andra hållet också, även sitt grupp-självförtroende kan påverka sitt personliga. Om man känner att ens grupp är hotad kan det för den som högt värderar sin grupp kännas som ett personligt hot. Känner man sig hotad kan man lätt göra dumma, impulsiva val (som exempelvis att bli medlem på avpixlat.se).

Det sista jag vill göra är egentligen att sitta och tycka synd om rasisterna. De är mobbare, de utesluter, och jag har ingen empati att ge dem. Det känns som att jag sitter och tycker synd om dem när jag säger vad jag strax ska säga, men jag tycker att det är viktigt att man gör en distinktion mellan att tycka synd om, och att vilja förändra deras situation för att få de att undvika rasistiska banor.
Det är viktigt att vi bygger upp ett samhälle där alla människor får sitt personliga självvärde bekräftat. Det är oerhört viktigt att vi kan skapa en värld där människor känner att de inte behöver kompensera för ett dåligt självförtroende genom att tillhöra en aggressiv och hotfull grupp. För mig ligger svaret mycket i att minska klasskillnader. Som sagt värderas självförtroende genom att jämföra sig med andra, och därför är det av stor vikt att social status, pengar och framgång inte kan koncentreras till en viss 1% av befolkningen.
En annan viktig åtgärd är att få människor, redan när de är barn, att bättre hantera det här med in & ut-grupp. Lär ut era barn hur det hela går till, förklara varför man smutskastar ut-gruppen. Detta måste självklart få ett stopp. Det bästa hade varit om alla hade kunnat förstå att i det stora hela tillhör vi en enda stor in-grupp organismer, som alla delar av samma ekosystem, samma jord, samma luft, som alla är skapta av samma kemiska byggstenar.

Det finns egentligen mycket mer att säga om psykologin bakom rasism, men jag vill hålla det någorlunda kort och endast komplettera med en sak till. I flera studier fann olika forskare ett intressant samband mellan rasistiska åsikter, och en generell tendens till aversion. Människor som till högre grad blir äcklade av lukter, som är rädda för att bli infekterade av infektionssjukdomar, och som tror att de personligen är extra känsliga för att bli sjuka är statistiskt sett mer fördomsfulla mot människor från andra länder. Under första trimestern av graviditeten, när fostret är extra känsligt för virus och infektioner, tenderar mammorna att vara mer fördomsfulla mot andra människor.

Visst är det otroligt spännande? Just för att det pekar på att rasism inte är någon genomtänkt ideologi, utan en automatiskt reaktion som dyker upp ur människors generella rädslor för det okända.

Läs mer: Psykologi är ett botemedel mot rasism.

– Marielle Sterner
Följ oss på Facebook!

Annonser

2 reaktioner på ”Psykologin bakom rasism

  1. Mycket intressant och för mig mycket trovärdigt men jag vill veta vad Mariella Stener har för profession och kompetens inom området.

    • Hej Marianne!
      Jag är psykologistuderande, och har snart en kandidat i kognitionsvetenskap. Källan till texten är Psychology, The science of mind and behaviour (2012) av Nigel Holt et. al samt Sex, murder and the meaning of life (2011) av Douglas Kenrick
      // Marielle Sterner

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s