Effekten av ekonomiska incitament

111

Miljödebatten och klimatforskare har sedan många år tillbaka visat att vi står inför ett massivt klimathot som måste motverkas, annars väntar konsekvenser som kan vara förödande för oss och världen som den ser ut idag. Ändå tycks arbetet gå relativt långsamt framåt, och en av orsakerna verkar vara att miljöarbetet vägs mot ekonomiska syften. Alldeles för ofta tycks ekonomiska förtjänster bli överprioriterade och ett hinder för miljöarbetet. Kanske av just denna anledning är många positiva till att använda pengar som incitament för att få privatpersoner, företag och länder att arbeta mer miljövänligt. Dessa ekonomiska incitament har visats vara effektiva, men räcker det som lösning till klimatkrisen?

Koldioxidskatt och subventioner
9789100142476_200
Ett exempel på ekonomiska incitament är att skatta eller bestraffa icke-miljövänliga aktiviteter. I boken Makten över klimatet skriver Christian Azar (2008) återkommande om hur koldioxidskatten i Sverige har varit väldigt effektiv för att sänka koldioxidutsläpp. Sedan den industriella revolutionen har koldioxidutsläppen varit i stadig tillväxt, och är idag tillsammans med andra växthusgaser ett stort klimathot, med följd av ökade temperaturer runtom i världen. Redan idag har den globala temperaturen ökat med 0.7 celsiusgrader sedan 1900-talet, och ökningen tros bli värre (upp till 6 grader). Detta kan bland annat leda till smältande isar, förstörda ekosystem och uttorkning av geografiska områden. Som svar på detta införde Sverige en skatt för att släppa ut koldioxid. Detta ledde till man i många fall ersatte olja med biobränslen för uppvärmning av hus då det blev mer lönsamt. Även energieffektivisering, exempelvis att se till att man återvinner värme i fabriker istället för att släppa ut den, ökade då även det blev mer lönsamt. I Norge infördes en koldioxidskatt för deras olje- och naturgasutvinning vilket orsakade att företagen tjänade mer på att fånga in koldioxiden och lagra den under jordskorpor, en teknik som funkat effektivt där.
Koldioxidskatt fungerar som en piska, men det finns även morötter. Exempelvis är statliga subventioner avgörande för både Danmarks blomstrande vindenergimarknad, och Japans marknad för solenergi. Subventioner innebär att staten bidrar med pengar för att bära upp och fortsätta utveckla en bransch eller ett företag.

Koldioxidskattens och subventioners effektivitet visar oss att företagen går med på att sänka utsläpp av ekonomiska skäl, framför miljöskäl, i föregående exempel.

Fallgropar med ekonomiska incitament
När det blir ekonomiskt lönsamt att vara miljövänlig kan aktörer spara pengar. Vissa farhågas att detta leder till den så kallade re-bound effekten, vilket innebär att man använder pengarna man har sparat till att konsumera extra mycket. Exempelvis kan sparade kostnader för el året därförinnan leda till att man plötsligt istället har råd med en Thailandresa, och via flyget släpper man alltså ut ännu mer utsläpp. Azar påpekar dock i sin bok att re-boundeffekterna är begränsade. Billigare bilbränsle leder inte till att man kör bil oftare. Effekten existerar dock och är något konsumenter bör ha i åtanke. Satsningar på informationsspridning samt ett ökat intresse för kultur och andra icke-materialistiska sätt att spendera pengar kan vara ett botemedel för re-boundeffekten.
Att se till att brist på miljövänlighet blir ekonomiskt olönsamt har också sina problem. USA, med sina enorma kol- och oljetillgångar, har länge haft en stark lobbyverksamhet emot koldioxidskatter. Ett av huvudargumenten mot koldioxidskatten är att om vi beskattar koldioxid så kommer amerikanska företag att flytta produktionen utomlands, vilket inte bara skulle innebära ett problem för deras ekonomi, med förlorade jobb i USA, utan även ett eventuellt problem för miljön. Problemet med att industrier och verksamhet flyttas utomlands för att undkomma skatter är att det leder till ökade transporter och elen produceras troligen i ett land med sämre miljölagar. En lösning till detta vore att bidra till att u-länderna förbättrar sina miljölagar, men vi ser återkommande att de är kritiska inför detta. De anser ofta att dagens klimatkris har orsakats av västvärldens missbruk av resurser, och att än idag står u-länderna bara för en bråkdel av utsläppen jämfört med i-länderna. Att förbättra miljölagarna kan slå tungt mot deras ekonomi. Många anser att det vore orättvist att förhindra dem från att utvecklas till samma ekonomiska och materiella standard som i-länderna bara för att de ska behöva betala för i-ländernas oansvariga konsumtion. Azar anser att även om detta är en viktig poäng, måste u-länderna ändå förbättra sina miljölagar och sitt klimatarbete. Kanske skulle man kunna använda ordspråket ”två fel gör inte ett rätt” som förklaring.
Det går också att förändra reglerna inom i-länderna angående att flytta produktionen utomlands, exempelvis kan man bestämma att ens egna lands regler gäller även om man flyttar en del av verksamheten utomlands.

Koldioxidskatten fungerade bra, men liknande förslag på skatter väcker även andra känslor hos befolkningen. Ett exempel på detta är köttskatten. Köttkonsumtionen står för 18% av världens utsläpp, och kräver dessutom stora ytor. Om en köttskatt hade kunnat leda till att vi konsumerar mindre kött och istället mer utav andra proteinkällor, tex baljväxter, hade detta gett goda effekter för miljön. Ändå har vi ingen köttskatt, och som Azar (2008) beskriver det har debattklimat idag inte kommit så långt fram i frågan. Enligt mig avslöjar detta en annan svaghet med ekonomiska incitament, nämligen att de inte fungerar för saker vi är villiga att betala lite extra för, vilket verkar vara både kött, men också andra element i vår bekväma västerländska livsstil. Vi har för svårt att ge upp livets goda inslag, för att nedgradera oss. Att vi konsumerar mindre är viktigt för miljön, och om det inte räcker med en högre skatt på varor måste vi ta till andra metoder som kanske inte handlar om ekonomiska incitament överhuvudtaget.

– Marielle Sterner

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s